Krisaren har en sådan riktigt snygg karta hemma på väggen, där man skrapar fram de länder man har varit i. Första gången jag såg den fattade jag inte varför kontinenterna såg ut som de skulle. Tänkte att det kanske var en bild på jorden, när dinosaurier fortfarande levde på den. Han kanske gillar dinosaurier..? Men så gick jag närmare tavlan och såg att några länder hade fått se dagsljuset. I hans exemplar är dessutom hela Karibien och alla Indonesiska öar en enda brun klump som måste skrapas fria. Det ser ju lite annorlunda ut på den nya
versionen, se nedanför:
Vad jag tycker är spännande med sådana personliga kartor är att de visar lite mer om vad den personen har varit och vad han upptäckt. I princip är det ju en resa genom livet, där vissa platser skrapas fria och därmed upptäcks: på ett bra eller dåligt sätt. Man kanske inte alltid vill tillbaka till det där sunkiga motellet vid Interstate I-95 någonstans mellan New York och Boston, men längtar till helkroppsmassagen på Four Seasons hotellet på Bali. Om man ser hela kartan framför sig är det ibland svårt för att bestämma sig vart man ska resa härnäst. Ibland får man vara lite spontan och modig och bara köra på. Blunda, sätta pekfingret på kartan och upptäcka. Det värsta som kan hända är att man har en rolig historia att berätta på nästa pubrunda med polarna.
