krisaloss

Ja ni undrar säkert var jag blir av med mina små historier. Saken är den att Krisaren inte hittar på så mycket 'trams' just nu, utan krisar på högre nivå. Man kan kanske säga att vi nu befinner oss i fas två av 40årskrisen. Vilket inte är lika roligt som fas ett, om man nu ska vara ärlig.

I fas ett händer det mycket. Där försöker man hitta en ny stil, ändrar frisyr/skäggstubb, försöker förbli ung med att hitta på trams med grabbarna, åker på open-air tillställningar, tränar hårt och ja ni vet - jag har ju berättat om det i flera inlägg. Man kan kanske kalla fas ett som krisen med glimten i ögat. För man tar ju inte sig själv riktigt på allvar i denna fas.

I fas två däremot krisar man inte ytligt längre. Då tar man plötsligt de saker man innan skrattat lite över, på allvar. När man nu beställer Evert, Astrid och Greta på nätet är det ett statement och startskottet till en ny livsfas, där man äntligen sätter upp tavlor på väggen. Man spikar fast denna nya livsfas. Innan kunde han inte bestämma sig för var han skulle ha sina tavlor. Hälften står någonstans på golvet och syns knappt. Innan visste man kanske inte vad man ville. Men nu har man inlett fas två. Nu bestämmer man sig för hur livet och den tomma vardagsrumsväggen ska se ut.